Huvudvärk

Sen så många år tillbaka som jag kan minnas har jag haft huvudvärk i samband med mens. Och när jag menar huvudvärk menar jag migränartad huvudvärk, som jag på engelska har kallat "a beautiful headache". Varför vacker? För att även något som är skadligt kan vara vackert. Det vackra med den här huvudvärken är att värkmedicin inte hjälper! Tar jag så måste jag ta minst 1gram och då känner jag hur huvudvärken smyger bakåt, den retirerar, men den ger inte upp! Det enda som hjälper är sova. Ja, det finns ett annat mycket välfungerande knep också, men till det behöver jag min man, och den mest använda ursäkten "Inte ikväll älskling, jag har huvudvärk!" kommer jag aldrig att använda. Istället använder jag "snälla älskling! Jag har huvudvärk, hjälp mig ikväll!"

Men nu, när jag fastar, och jag trodde att jag skulle ha huvudvärk på grund av närings och vätskebrist...ja NU känner jag ibland huvudvärken komma smygande och jag suckar. Jag suckar och förbereder mig mentalt på ett helvete. Sedan går det en tid...och jag inser....att huvudvärken har ångrat sig!

Jag pratade med en kompis, som brukar fasta, han svarade "Hemma säger vi att fasta är som en medicin". Jag kunde bara konstatera, det är verkligen det!

Hälsosamt eller inte. Men att fasta hjälper min huvudvärk! Men sen igen, inga medeciner är hälsosamma i stora mängder. Måtta med allt! Men jag kan bra tänka mig att fasta en vecka i månaden, för det är definitivt värt det! Bara en kväll huvudvärk så här långt. Ett par dagar kvar förstås, men jag brukar börja känna av det redan innan själva mensen börjar. Nu har jag ju knappt kännt av mensvärken heller... jag som ibland har sådan värk när jag ska sätta i menskoppen att jag inte klarar av att sätta in den utan att först äta en värkmedicin och vänta en halvtimme. Visst, lite värk har jag haft, men inget som är värt ett piller. Jag har skov, så klarar jag mig igenom en värk så är det bra sen i flera timmar. Det är bara just när jag ska sätta i menskoppen som jag aldrig har klarat av att vänta ut.