måndag 25 februari 2013

Scanning vecka 2

Förra veckans scanning gav det horribla resultatet minus 1,6 kg muskler. Dagens resultat är väl då lite mer positivt, med minus 300g muskler.

Fortfarande är vi på väg neråt, men det är i alla fall inte lika illa. Någon procentenhet upp i fett, och vatten som stagnerat på samma. 49% typ.Vill ha mitt vatten på ca. 50% för då mår jag bäst, har jag konstaterat.

Jag har ändrat min fasta från och med idag. Jag har nu fastat 2 veckor och kommer att fortsätta 2 veckor till, med ändringen att jag verkligen vill ha med träning. Men träning och fasta var orsaken till minus 1,6 kg muskler. Jag tog bort träning hela förra veckan och med minskning på endast 300g. Nu vill jag sätta till träningen igen. Med ½liter vatten före träning och en shake direkt efter träning. Det känns märkligt att "äta" när jag fastar, men jag vet att min kropp behöver det, så jag måste tänka på min hälsa i första hand. Eller låta bli att träna, och det vill jag inte heller. VEM skulle ha kunnat tro att JAG skulle säga den meningen?

En annan ändring är att jag kommer att ha söndagar fria. Det betyder att jag får äta normalt på söndagar. Då ska det handla om en frukost, en lunch, en middag och 2-3 mellanmål. Och inget småplock! Jag har tillåtit mig småplock nu under fastan, alltså under mina ättimmar. Har chokladbollar i kylen t.ex.

Enligt en internetsida har Kristna onsdagar och fredagar som fastedagar. Det visste jag inte! Och söndagar fastefria. Så när man ska fasta 40 dagar före påsk (det är alltså nu) så börjar man 46 dagar innan, med början fastlagssöndagen, måndagen och fastlagstisdagen (de har säkert egna namn, men jag kan dem inte). Vilket tar bort 3 dagar och sedan 3 söndagar tills det blir påsk. Jag har inte räknat för att se om det stämmer.

Så nya tag! Just avslutat ett träningspass! Kanske en promenad på det då? (Ja, bara en träningsshake per dag då! Inget fuskande här inte)

söndag 24 februari 2013

Pulsen rusar

Jag känner ibland min puls. Och när jag känner den brukar jag ibland roa mig med att räkna den. Idag när jag kommit på jobb så går vi upp för att kolla om det finns något gott. Jag tittar och min kollega äter. Det fanns färdiga mackor, men de föll inte i smaken, så det blev ett äpple.

Medan hon raidade personalkylen konstaterade jag att jag kände min puls. Satte fingrarna mot halsen och konstaterade att den var snabb. Satte alltså timern på min telefon på 15 sekunder och började räkna. Jag konstaterade snabbt att det var en absolut snabb puls vi snackar om. Till slut kom jag fram till 34 slag på 15 sekunder. Vilket get ett resultat på 136 slag i minuten....

Nu snackar vi alltså vilopuls! Eller, i alla fall inte något desto mer ansträngande än att gå upp för trappor.

Jag har tidigare varit på undersökning, just för att jag varit orolig för att min puls ÄR så hög och så märkbar. Ibland kan jag inte ligga så att örat är svängt mot kudden, för då hör jag pulsen dunka i örat. De kom i alla fall fram till att allt var normalt. Så inget att oroa sig för.

Nu är pulsen 22 slag på 15 sekunder, alltså 88 slag i minuten. Men nu känner jag inte min puls heller, den bara är där.

Det kan ju förstås ha att göra med att jag misstänker att jag fick i mig för lite vatten under dagen.

Nu är jag inte så insatt, men vad ska pulsen alltså hålla sig på när jag tränar? Jag har för mig att pulsen i alla fall inte ska ligga på så högt! Ska den ens ligga på 130 när jag tränar?? Och hur gör jag om den ligger på 130 när jag inte tränar, vad kommer den upp i när jag börjar träna då?

Märkliga saker!

fredag 22 februari 2013

Huvudvärk

Sen så många år tillbaka som jag kan minnas har jag haft huvudvärk i samband med mens. Och när jag menar huvudvärk menar jag migränartad huvudvärk, som jag på engelska har kallat "a beautiful headache". Varför vacker? För att även något som är skadligt kan vara vackert. Det vackra med den här huvudvärken är att värkmedicin inte hjälper! Tar jag så måste jag ta minst 1gram och då känner jag hur huvudvärken smyger bakåt, den retirerar, men den ger inte upp! Det enda som hjälper är sova. Ja, det finns ett annat mycket välfungerande knep också, men till det behöver jag min man, och den mest använda ursäkten "Inte ikväll älskling, jag har huvudvärk!" kommer jag aldrig att använda. Istället använder jag "snälla älskling! Jag har huvudvärk, hjälp mig ikväll!"

Men nu, när jag fastar, och jag trodde att jag skulle ha huvudvärk på grund av närings och vätskebrist...ja NU känner jag ibland huvudvärken komma smygande och jag suckar. Jag suckar och förbereder mig mentalt på ett helvete. Sedan går det en tid...och jag inser....att huvudvärken har ångrat sig!

Jag pratade med en kompis, som brukar fasta, han svarade "Hemma säger vi att fasta är som en medicin". Jag kunde bara konstatera, det är verkligen det!

Hälsosamt eller inte. Men att fasta hjälper min huvudvärk! Men sen igen, inga medeciner är hälsosamma i stora mängder. Måtta med allt! Men jag kan bra tänka mig att fasta en vecka i månaden, för det är definitivt värt det! Bara en kväll huvudvärk så här långt. Ett par dagar kvar förstås, men jag brukar börja känna av det redan innan själva mensen börjar. Nu har jag ju knappt kännt av mensvärken heller... jag som ibland har sådan värk när jag ska sätta i menskoppen att jag inte klarar av att sätta in den utan att först äta en värkmedicin och vänta en halvtimme. Visst, lite värk har jag haft, men inget som är värt ett piller. Jag har skov, så klarar jag mig igenom en värk så är det bra sen i flera timmar. Det är bara just när jag ska sätta i menskoppen som jag aldrig har klarat av att vänta ut.

tisdag 19 februari 2013

Snabbeslut

Eftersom jag förlorat 1,6 kg muskler måste jag ta det lugnt med träningen. Jag vill inte, men jag har avancerat i mitt träningsprogram och saknar ett redskap....en gummisnodd, vad den nu heter. Rubberband.

Gud vad jag var besviken igår när jag inte kunde träna som de visade! Jag tränade istället samma som förr och försökte avancera lite där.

Men grejen är, att min kropp får inte i sig tillräckligt med proteiner för att träna, så jag sliter ut min kropp snarare än att göra nytta, så jag tränar vissa dagar. Annars fungerar det inte. Igår tränade jag. Inte idag, och jag hoppar över imorgon också, på grund av att jag börjar jobba så tidigt att jag inte kommer att hinna. Eller jo, jag hinner, men just nu vill jag prioritera att få i mig den näring kroppen behöver framför att använda den näring som kroppen inte fått till att träna.

Makes sense??

måndag 18 februari 2013

En vecka har gått, hälsocheck!

Jag har alltid sagt att fasta är ohälsosamt. Nu så kollar jag då vad min våg säger.

Jag kliver upp på vågen, låter den väga mig och scanna mig. Jag kliver av.

Den visar att jag har gått ner nästan 2 kg på en vecka. Ska vi jubla??

Svar: Nej. 1,6 kg av det är muskler. Vilket betyder att jag har gått upp ca. 1% i fett, vilket sätter mig i kategorin överviktig igen.

Jag har tidigare pendlat mellan överviktig och normal, tack vare att jag har hög fettprocent. Men jag har haft hög fettprocent och hög muskelmassa. Nu tappade jag lite av min muskelmassa och dyker under sträcket (eller över, hur ni vill).

Min vattenprocent är dessutom lägre, och det behöver jag ingen våg för att veta mina läppar är så torra och jag är törstig titt som tätt. Jag brukar nämnligen inte vara törstig, nästan aldrig.

Så när min fasta är över, då börjar det riktiga jobbet. Att verkligen se till att jag sätter proteiner i min kropp och inte några extra kolhydrater eller dåliga fetter. För då ska jag tala om för er att då är jag i pisset!

Det kommer att bli svårt redan som det är. Men jag kommer att kämpa för att hålla vikten och minska fettprocenten.

söndag 17 februari 2013

Självdisciplin

Ja, jag visste då inte om att jag hade en sån här självdisciplin!

Jag flyttade lite mina fastetimmar under helgen.  Det fungerade bra, tycker jag. Men jag lyckades inte få i mig tillräckligt med vatten, tror jag, för jag är aldrig annars törstig, men i natt var jag det!

För det första så var det en massa sockerbitar (?) på golvet i nattklubben. Så när jag såg sockerskålen på baksidan så tog jag utan att tänka sockerskålen, valde en brun sockerkub och satte den i munnen. Min kollega var snabb som blixten och påminde mig om att jag inte får äta den! Lika snabbt plockade jag ut den, och det var knappt så att jag fick smak kvar. Jag hade totalt glömt bort!

Senare insåg jag allt mer och mer att jag är törstig. Jag brukar ju inte vara det!! ...som sagt. Och ändå drack jag nästan 1½ liter vatten när jag fick dricka. Vilket inte märktes någonstans, jag blev inte ens kissnödig! Jo, sen, men inte så att det märktes att jag druckit 1½ liter på kort tid.

Till slut insåg jag att det faktiskt kan påverka mitt arbete och att jag kommer att få huvudvärk och förlora energi. Så efter mycket tvekan bestämde jag att följa det som jag bestämt, jag ska inte låta min fasta gå ut över mitt jobb!

Att svepa ½liter är inga problem! Oftast. Men inatt tog jag två munfullar vatten, sen tittade jag på mitt vattenglas och kunde inte förmå mig själv att dricka det. Det var omöjligt! Jag var ju inte törstig mera, för jag hade ju fått lite vatten i mig. Vatten som jag visste skulle hjälpa för stunden, och efter 5-10 minuter senare så skulle jag vara lika törstig. Men fastan tog över.

Jag bröt fastan 1 timme tidigare, kl.5, för annars skulle jag gå och sova kl.5 och vakna kl.12, vilket betyder att jag sover mig igenom mina ät-timmar. Jag svepte ½liter direkt! Inga problem! Åt en måltidsbar med filmjölk, och filmjölk var nog bland det godaste jag har ätit på länge, för det var VÄTSKA i det! Sedan avslutade jag med ½liter vatten innan jag gick och la mig, vid lite före 6.

Styrkan att fullfölja min fasta kommer inifrån...jag vet att jag är envis, men det här är utanför min mentala medvetenhet...

lördag 16 februari 2013

Jobba utan energi

Det går ju int!

Så jag tog min sista shake igår tillsammans med ett glas vatten innan jobb, jag började vid midnatt.

Det var inte tillräckligt, och jag belönades med en hemsk huvudvärk runt 3 tiden.

Jag intog en hamburgare tillsammans med 1 liter vatten under tiden 4.30-5am. Det är min mat för dagen, för jag tänkte att jag effektivt kommer att sova mig igenom dygnets ät timmar....trodde jag!

Jag vaknade kl.8....lite facebook, lite försöka sova, lite chatta, lite försöka sova....sen lugn musik (lugna favoriter vägrade spela....så jag körde iRoking.com valentine-radio) så sov jag från ca. kl.9 till halv 1 på eftermiddagen. Inte de timmar jag hade i tankarna, men bättre än de 3 jag hade till att börja med!

Nu har jag ätit en timme idag, så jag kommer att ta 2 timmar till från halv 10 till halv 12pm. Vilket ger en (tydligen) såkallad snabbfasta eller var det periodisk fasta....där man äter två stora mål mat per dag.

Ja, ska jag få det att gå ihop med mitt jobb så måste jag ju göra lite ändringar. Jag följer ju ingen strikt fasta-plan, utan jag vet varför jag fastar, och där för gör jag ändringar istället för att ge upp.

Troligen kommer jag att efter mina två veckor gå till periodiska fastan, så att min kropp kan vänja sig vid att äta flera gånger per dag, men ändå utan att tillåta mig att äta konstant. Men det är inte bestämt än.

Jag tar en dag i taget!

Och kom ihåg! ni som läser detta och vill göra lika. Det är inte hälsosamt att använda denna metod som viktnedgång! För även om ni lyckas gå ner i vikt, så är det en ohälsosam viktnedgång som troligtvis kommer att "belönas" med en viktuppgång på det dubbla! Vill du gå ner i vikt finns inga genvägar! Vill du gå upp i vikt, finns inga genvängar! Det gäller att ändra diet! Ha en diet som är hälsosam för din kropp, annars kommer din viktnedgång/-uppgång inte att vara hälsosam!

fredag 15 februari 2013

Hur ska jag få i mig tillräckligt med kalorier?

Fastan gör att jag blir så mycket fortare mätt. Jag kämpar med att få i mig 3 mål mat på 5½ timmar.

Idag är ett undantag eftersom jag jobbar dubbla skift. Mitt jobb ska inte bli lidande för min fasta. Så jag valde att ta ett mål innan jobb. Jag blandade shake med grötflingor, så det är ca. 4 dl shake med flingor....hur ska jag få ner det? Halva intaget, ½ timme kvar till jobb och jag ska klä om och gå iväg (ja, jag bloggar, men jag måste ändå vänta innan jag klarar av att äta mer så varför inte...)

Nu tror jag i alla fall att jag ska klä om och äta samtidigt så kanske maten sjunker undan....½ liter vatten ska jag också unna mig. Och en näve vitaminer.  Sen är jag nog i skick för att jobba!

Jobba på natten

Hur ska jag göra? Jag klarar av att vara vaken till typ kl.22. Men jag börjar jobba kl.24...

För energi behövs mat. Så jag måste ta en shake innan jobb. Sen ska inte mitt jobb bli lidande för att jag fastar, så jag får avvakta om jag måste bryta eller nä under helgen. Men då kan jag ju äta på natten under helgen.

För inte nog med att jag jobbar på natten, jag sover mig igenom de timmar jag får äta!

....enligt kristna fastan är söndag ett undantag dessutom....


onsdag 13 februari 2013

Trötthet....

Äter man inte blir man trött.

Man måste äta för att orka!

Klockan är 10 på kvällen och jag har länge funderat på att jag ska sova.... bäst att förbereda för morgondagens fastebrytning.

Svåraste på dagen: Fixa en shake och veta att jag inte får dricka den! ...än

Shit!

Jag ska låta bli att skriva om fasta hela min fastetid. Det är bara det att den är det som kommer att påverka min hälsa mest. Och det är också bra för mig att följa med hur jag tycker att jag mår och när jag mår dåligt.

Igår pratade vi på jobbet om fasta, och det var en personal (jag och en annan kollega var idag oense om vem det var...) som berättade att hon kände en som fastat. Och under en utflykt hade det stora behovet tryckt på så mycket att hon hade måsta gå och sätta sig i buskarna och lätta på trycket.

Jag skrattade åt det och tänkte inte så mycket på det. Imorse vaknade jag, tränade och kände att det tryckte på. Jag gick på toa. Och konsistensen (som jag inte tänker gå desto mera in på, för vill du verkligen veta liksom?) var märklig! Jag funderade att det kan ju ha att göra med att jag fastar. Inget mera om det, jag gjorde mitt, var klar och gick framför facebook en stund innan jobbet. Just innan jag skulle till jobb kände jag det igen! Och jag skyndade till toa för tömning nummer två, med samma märkliga koncistens.

Tänkte att det är säkert någon sorts tömning på gång! Fasta ska ju ha en renande effekt. Hur, så är jag inte så insatt i. Men jag försöker ju dricka mera vatten och vara mera medveten om vad jag stoppar i mig så att jag får alla näringsämnen jag behöver. Så det blir säkert mera flytande mat än annars.

Få se om det ändrar något mera under dagarna som går.

Det mera positiva idag är väl den mängd energi jag faktiskt har! Jag är nästan tillbaka till det normala, med hungerskänslor som jag kan kontrollera.

Att vakna upp till dag 3

Är som att vakna upp till en vanlig dag. Drömmen jag lämnar bakom mig är inte om mat, det är om en man med text skrivet på sin rygg. En man som jag försöker introdusera till min dotter. JAg tror att vi bor i Indien.

Alarmet väcker mig, och jag vet att det är dags att bryta fastan. Jag vet att jag ska stiga upp, jag ska träna, jag ska förbereda mig för dagen. Igår kväll bestämde jag att jag ville ha gröt!

Jag vaknar, men vill inte stiga upp. Hungern har gått över. Jag försöker kämpa med mig själv, stiga upp stiga upp stiga.....lycklig över att jag blandade min frukostshake och ställde den bredvid sängen så sträcker jag mig efter den. Jag tar en klunk. Låter den rinna ner i magen. Tar en till....väntar på illamåendet som ska slå till när magen får föda efter så lång tid. Den kommer inte. Jag får hopp, och sveper hela shaken, ändrar alarmet till kl.7, en timme framåt. Jag lägger mig på sida och väntar på att sömnen ska ta över....och jag känner illamåendet komma. Dumma dumma jag som trodde jag skulle magiskt slippa det!

Att ligga ner lindrar illamåendet. Jag ligger en stund på vänster sida, sedan svänger jag till höger sida, och känner innehållet rinna till andra sidan. Det är en konstig känsla.... Så småningom går illamåendet över. Jag slumrar, jag sover nog inte på riktigt, tills alarmet väcker mig igen. Jag vill fortfarande inte stiga upp. Men jag inser att om jag ska hinna täna så är det bara att stiga upp! Jag förbereder allt. Min efter tränings-shake, min gröt (som jag sen bestämde ska vara grötflingor som jag häller kokande vatten över och de sedan får stå medan jag tränar. Lite salt och lite honung och SHIT VA GOTT!), vatten, vitaminer....sedan är det dags för träning.

Det går bra att träna. Jag känner att jag inte tar i lika mycket, för jag blir inte lika svettig som förra gången jag körde programmet. Men jag är medveten om att jag inte kan köra slut på min kropp. Jag fastar!

Igår pratade jag med en kompis, L, som brukar fasta varje år. Han frågade mig om det jag gör verkligen är hälsosamt. Jag svarade honom "verkligen inte!" men jag får följa med och ändra på mina tider om det är så att jag märker att jag sätter min hälsa på spel. Jag följer med och försöker vara uppmärksam på vad som händer. Måste jag, så avbryter jag min fasta.

Jag tänker INTE riskera min hälsa! Det är tillräckligt att jag pinar min kropp och sträcker på dess förmåga till max.

Det jag vill träna är min hjärna. Men jag tror att min hjärna kommer att ge tillbaka....den kommer att säga åt mig att kroppen är hungrig och skrika efter att jag ska plocka i mig sötsaker efter att jag slutar fasta om ett par veckor. Så någon viktminskning tror jag då rakti inte på! Inte på långsikt!

Att gå upp i vikt, MEDVETET


Jag loggar in på facebook och en bild delas. Jag ser bilden och läser bildtexten. Det står med stora bokstäver hur mycket hon har gått upp! Ungefär lika mycket som jag har gått ner.

Jag ville dela hennes inlägg, men hon ville inte att det skulle få den spridning det redan har fått, så jag kommer inte att göra det. Men jag kommer att citera henne, för det är viktigt att komma ihåg:

Hellre några kilo mer än anorexi, jag lovar er! 

I dagens värld spyr media ut skönhetsideal. Man ska vara smal, man ska vara utan fett, man ska vara hit och dit, brösten ska vara si och läpparna så. För att vara attraktiv ska man ha det sminket och äta den maten och de pillren..... Hur ska unga flickor kunna få en normal verklighetsuppfattning???




Och i en värld för vi kämpar med övervikt glömmer vi att detta osunda prat om viktnedgång faktiskt når öronen på våra små. De som inte behöver banta, de behöver inte gå ner i vikt. De behöver äta för att växa och utvecklas!

Anorexi skrämmer mig nog mer än övervikt, däremot har jag aldrig varit i riskzon för anorexi. Jag kanske känner att jag behöver gå ner i vikt, men jag orkar inte anstränga mig, för i stort är jag nöjd med mig sjävl precis som jag är!

5 kg bort! Det är mitt mål! Sen får det vara bra :) 13 är väl det ursprungliga målet, men vi får se hur det går med det! 5 kg bort och jag är nöjd liksom!

tisdag 12 februari 2013

Känslan

att fasta. Förra gången jag fastade så fastade jag så att jag bröt fastan vid solnedgången. Nej, jag är inte muslim, men jag ville veta hur det är att fasta enligt muslimska metoden.

Då kunde jag hela dagen längta efter att få äta. Jag kunde räkna timmarna tills det var dags för dagens första måltid! Jag inledde med en shake, för det var lättare för min mage att ta emot flytande föda som första föda. Sedan något riktigt smarrigt som mat! Oj oj oj!! Jag kunde fundera på det hela dagen! Bestämma vad jag ville tillreda, planera hur jag ska göra och när jag får börja för att hinna få det färdigt tills det var dags att avbryta fastan, utan att ha det färdigt före så att jag måste vänta med att äta....och känslan att få sätta mat i munnen efter att ha varit utan mat hela dagen! Ååååh! Det var värt hela dagens väntan!

Nu, eftersom jag äter på morgonen så får jag inte längta. Det enda jag längtar till är att få gå och sova så att det ska bli morgon snart, för jag vet att på morgonen får jag äta!

Igår var jag i säng tidigare än vanligt. Det blev ändå runt kl.23. Jag la mig i sängen och visste inte åt vilket håll jag skulle ligga.....hur ska man kunna sova när magen skriker efter mat? NU vet jag hur det är att inte ha mat, hur det är att gå hungrig....hur det är att sova hungrig....det är MYCKET jobbigare än att fasta på dagen och få gå i säng mätt.

Jag somnade till slut. Men jag kan inte ens räkna hur mycket mat jag har ätit i mina drömmar! Jag har ätit shake, eftersom jag vet att jag bryter fastan med shake och vatten, och oj vad jag har ätit!

Imorse hade jag klockan att ringa på 10 minuter före 6. Så att jag skulle hinna upp och få igång min träningsDVD innan jag måste till jobb. När jag satte klockan på ringning igår så tänkte jag att jag måste vara tokig! VAD får mig att tro att jag ska stiga upp kl.6 för att träna när jag hatar att stiga upp tidigt?

Klockan ringer som sagt 5.50. Jag är uppe innan påminnelsen 5.55 säger åt mig att jag ska träna. Datorn är igång och DVD skivan sätts igång kl.06.04 typ. Innan det har jag hunnit dricka en halvliter vatten, blandat min shake som jag ska ta efter träning, blandat en shake som jag smuttat på innan träning, så att jag får någon behjälplig energi.

Träningen går bra. Jag är inte pigg och glad som de är på DVD skivan, men jag är inte trött och bitter heller, så det är okej. Min shake tar jag efter träningen. Jag tar det försiktigt, för jag vill inte ha magknip. Jag får i mig min shake på ½ liter och min lilla shake på kanske 2,5 dl. Så när jag går hemifrån har jag 1 liter vätska i min kropp. På jobbet tar jag en liftoff med ytterligare 2,5 dl vatten, och jag inser att jag har 1½ liter vatten i mig på kort tid. Behöver jag säga att jag var kissnödig?

Men överlag tycker jag att det är helt bra! Jag blir själv förvånad när jag funderar vad jag tycker! För så som jag har klagat! Jag är trött på eftermiddagen kvällen, jag är hungrig när jag ska sova, jag är fort uppe på morgonen...och i det stora hela känns det bra!

Känner jag sug? Javisst! Jag skulle villa ha en riktig köttmidag med potatis eller paste och riktigt gräddig onyttig sås! Sån där med massor av smak så att jag riktigt får njuta av att äta när jag får äta! Men småplock, nej. Eller, på så vis att just nu skulle jag väl kunna äta vad som helst, så ja. Nog kan jag väl kalla det sug efter småplock.

En kompis som jag pratat med, och som brukar fasta alla år, säger att den första veckan är jobbigast. Sen blir det lättare. Jag minns att han sa att första dagen var värst när jag fastade ifjol. Jag har överlevt första dagen, och imorgon är det redan onsdag, så snart har halva första veckan gått! Jag tror att det här ska gå bra!

Jag kanske inte får stöd och förståelse för min fasta, men i alla fall min kompis, C, ger mig allt stöd jag behöver! För han lyssnar och ger stöd, fast han kanske inte förstår varför jag utsätter min kropp för detta. Men tack C!! :)

Är det hälsosamt att fasta?

Svar, nej, det tror jag inte. Det rensar säkert kroppen. Det tar bort ALLT onödigt som jag proppar i mig under dagen. Jag äter 3 mål mat (varav 2 shaker) på 5½ timmar, plus att jag ska försöka dricka 1½ liter vatten på samma tid. Resten av dagen ska jag inte äta något.

Förra gången jag fastade så gick jag ner i fettprocent och upp i muskelmassa, och det är faktiskt bra! Men efter att fastan var slut så började jag fuska, vilket ledde till att jag gick upp i vikt. Jag gick inte upp mycket, men ungefär till vad jag var innan fastan.

Nu är det ju så att jag inte fastar för hälsan. Jag fastar för att veta hur det är. Och jag försöker hålla min hälsa samtidigt.

Nu har jag faktiskt börjat småplocka på ett sådant sätt att det börjar bli utom min kontroll, så vad jag just nu gör, som delorsak, är att jag fastar för att chocka kroppen och lära mig självdisiplin.

För när man fastar som jag, det vill säga, fåt äta under bara ett visst antal timmar, så måste jag ha ordning med mig att veta hur mycket min kropp behöver. Jag kan inte hålla på och svälta min kropp, även om det egentligen är det jag gör. Min kropp behöver ändå näring för att fungera. Utan näring så blir det till ingenting.

måndag 11 februari 2013

Fasta eller nä?

Jag fick sagt att det inte räknas som fasta om jag äter frukost, spelar ingen roll fast jag fastar resten av dygnet.

Jag kan se en point i det, det kan jag, särskillt som jag verkligen saknar att äta nu innan jag ska sova. Hur i hela fridens namn är det meningen att jag ska kunna sova när jag är så här hungrig?

Samtidigt som jag har för mig att en del av den muslimska fastan var att förstå hur det är att inte ha mat, hur det är att vara hungrig. Jag motsatte mig då och jag motsätter mig i kvadrat nu, HUR ska man få känslan av att vara fattig och inte ha råd att äta mat när man går till sängs mätt? Mätt, belåten och tillfreds, på ett helt annat sätt än när man vet att man får äta närsomhelst på dygnet.

Det är ju det jag älskar med fastan, att längta efter mat! Att längta efter att få äta!

Men nu ska jag få göra det tvärtom. Jag vet när jag ska få äta, men jag fråntas längtan, jag fråntas möjligheten att titta på klockan och lyckligt inse att det är dags att fixa maten så att jag sedan kan avnjuta den när klockan är så mycket att jag ska få äta.

Istället får jag gå till sängs hungrig. Trött, hungrig, visserligen medveten om att jag kommer att få mat när jag vaknar, men fortfarande ska jag sova hungrig. DET är väl att veta hur det känns att vara hungrig!

Så om det är så att jag inte fastar ut bokens synvinkel på saker och ting, så ska jag i alla fall tala om för er att jag fastar ut den synvinkel att jag verkligen inte får äta före jag ska sova. Och jag ska äta den måltid som är den som jag har svårast för....frukosten!

Så kom inte och tala om för mig att det är för lätt i alla fall! För jag tyckte att fasta var lätt, eftersom jag fick äta på kvällen....

Dag 1

Idag var ingen träning. Skönt. Första dagen av fasta är värst!

Jag har ännu inte fått den huvudvärk och den totala orkeslösheten som följer med fastan. Men jag håller på att bli hungrig....eller, jag har varit en längre tid redan. Typ en timme.

Jag vaknade imorse och orkade inte stiga upp. Jag funderade och funderade och konstaterade att eftersom jag var på middag igår sent så kan jag väl räkna det till godo och hoppa över en shake, bara idag. Imorgon blir det värre! Jag börjar jobba kl.7.15 och innan det ska jag ha ett halvtimmes träningspass. Så då bara måste jag upp!

Jag drack mitt glas med vatten på morgonen i alla fall. Jag behövde inte vara försiktig, för jag hade inte varit länge utan mat. Bara över natten. Imorgon är det annat, då har jag varit länge utan och jag måste dricka försiktigt, för jag kommer att börja må illa. Jag måste i alla fall försiktigt dricka snabbt, för sen ska jag träna innan det är dags för shake och jobb.

Idag åt jag min shake på jobbet med barnen, som vanligt. Jag åt lunchen, som vanligt, hade tur att ett barn bjöd på glass, det drog ut ca. 10 minuter efter utsatt tid, men jag började äta/dricka en timme efter utsatt tid, så jag räknar att det var okej. Sen så är det ju vinter så egentligen har jag många fler än bara 5 timmar på mig att äta, men eftersom jag äter på dagen så håller jag mig lite striktare. Jag har alltså muslimska fastan som grund, var man bara får äta på natten.

Kaffepausen var inga problem, det gick utan att jag ens var sugen på något fast det fanns choklad på bordet och dadlar i en skål. Te var jag väl lite sugen på, jag var törstig efter lunchen. Men jag sköljde munnen och sen kändes det bättre.

På mellanmålet var det värre, då delade jag ut flingor, stoppade en flinga i munnen, tuggade...och kom på att jag inte får äta den. Så det var bara att smuggla ut den sen.

När jag kom hem var jag inte sugen på något. Men nu, nu är jag sugen på vad som helst! Det går om alltid nu och då. Men just nu måste jag träna mitt tänk. Jag har börjat plocka i mig en massa jag inte behöver bara för att jag vill. Så ett mål med detta är väl att lära mig att låta allt småplock vara ifred.

Samtidigt med min fasta har jag ett köpförbud. Så nu köps ingenting till denna lägenhet, gäller också 4 veckor.


söndag 10 februari 2013

Fasta

Åh! Jag låg i sängen och funderade. Jag funderade på det här med fasta. Jag vill fasta, jag fick en förkärlek för själva fastandet när jag prövade för snart ett år sen. Då klarade jag inte av att fasta hela vägen. Eller, jag skulle ha klarat det, tror jag, men så kom midsommaren och då ville jag bryta fastan, sen kom jobbet, och jag kan inte fasta på jobbet. Jag jobbar med barn, och att förklara åt barnen, nej jag ska inte äta, men ni ska äta....eh...

Jag har funderat, fram och tillbaka. Och inatt löste jag det!

Jag kommer att ha som grund den muslimska fastan. Att vara utan mat under den tid som solen är uppe. Men det vet jag att jag inte kan, så jag ska istället utgå från hur många timmar jag på sommaren fick äta. Vilket var ungefär 5 timmar.

Jag måste äta på jobbet, eftersom jag har ett sådant jobb. Så jobbet kommer att vara min utgångspunkt.

Jag jobbar 7 timmar på en dag, så jag kan inte använda hela arbetsdagen till ätning. Jag måste bryta fastan kl.11. Egentligen skulle jag måsta bryta den innan om jag ska kunna bryta den med en shake, vilket jag vill. Det betyder att jag får äta till ungefär kl. 16.

Mitt problem just nu är att jag ska träna också, och jag kan inte träna på arbetstid, och jag vill ta en shake efter träning.


...eller....så tränar jag på morgonen, jag bryter fastan på morgonen efter min träning och får äta fram till kl.11.30. Det skulle fungera. Det skulle också betyda att jag måste stiga upp kl.6 på morgonen för att få i mig maximalt med näring under en dag.....vilket jag ju inte kommer att göra....det kan vi ju glömma! MEN nu ska vi inte låta oss nedslås av det lilla bakslaget!

Från och med imorgon, måndag, ska jag testa. Min plan är att fasta i 4 veckor. Och jag får äta mellan 6.00-11.30am. Jag kommer att bryta fastan med vatten till mitt träningspass.

Om jag får gissa så kommer jag att vara DÖD innan jag kimmot mig igenom mitt träningspass!!

Svettas som....

Åh! Idag satte jag igång DVD skivan som jag har skjutit upp....FY på mig för att skjuta upp!

Den ska egentligen vara för dag 5, och jag har fixat det så simpelt för mig att dag 5 är fredag. Men på fredag kom jag hem sent och somnade på soffan efter cirka en timme hemma. Eget fel för det blev sålig middag och några shottar och tidig kväll!

Nå, så var det lördag, då gav jag mig ut på cykeljakt, jag hade bett en kompis ta vara på min cykel när jag åkte buss, så jag hämtade den. Det blev typ en halvtimme promenad, sen ringde en annan kompis, jag cyklade dit, och sen om jag räknar hemvägen så blev det allt som allt en halvtimme cykling på det. ...men ingen DVD träning.

Så idag när jag vaknade så visste jag att jag får sluta med det här! Så jag började dagen med att sätta igång DVD skivan. Det är min hatskiva....för det finns en träning på slutet som jag inte klarar av. Det gör ont i mina handleder och jag blir ledsen, irriterad och samtidigt inser jag att jag bara inte kan tvinga mig, för det gör på riktigt ont! Det har inget med själva träningen att göra. Jag har bara inte tillräckligt starka handleder för övningen. Och det är det som gör mig irriterad! Man är aldrig starkare än den svagaste länken, och min svaga länk är min handled, tydligen.....Men jag klarar lite längre nu än i början. Med lite längre menar jag typ 10 sekunder istället för 5.... Och vad gör de? 2 gånger 30 sekunder eller något...

Sen är det ett tungt schema. Jag svettades så att svetten rann under håret. Till saken hör väl också att säga att min lägenhet är relativt kall, men att jag föredrar att träna med så lite kläder som möjligt eftersom jag vet att min kropp får upp värmen. Så jag hade nästan inga kläder på mig.

Fick i mig 750ml vatten till min träning och ca. 250 ml vatten med min shake efter träning. Så jag hade på kort tid 1 liter vatten i min kropp! Man kan ju tro att jag skulle springa på toa titt som tätt nu då, men först nu så börjar jag känna att det är dags. Vad ska jag säga, typ en och en halvtimme senare.

Och 250ml shake och jag trodde jag skulle spricka! Uff! vad mätt jag blev! Men det är nog för att resten av magsäcken upptogs av en massa vatten förstås.

torsdag 7 februari 2013

Axel ur led

Jag har märkt att jag har fått ont i min axel. Jag har kopplat det till träning, men inte lyckats luska ut varför. Jag vet att jag är något överrörlig och en kompis P varnade mig för att stratcha för mycket. Så det har jag hållit bakom örat. Jag har varit försiktig med övningar som gör ont, men det har inte varit axeln som varit i farosonen när det gör ont, det har varit handleden...

Ändå är det axeln som har varit ont efteråt. Inte mycket, inte alltid...

Ändå vet jag att det finns mer än en runt mig som har opererat sin axel. En av dem berättade att hon operardet sin axel för att axelm gått ur led för många gånger, så den hålls inte på plats. Informationen stannade hos mig. Satte sig någonstans i mitt inre och väntade.

Idag när jag vaknade, var det som att alla tankar och funderingar hade fått växa till sig. Jag låg ner på rygg och förde över ena armen till andra sidan, prövade hur just den stretchen, som ska stretcha baksidan av överarmen, hur det påverkar min axel.

Eftersom det är en övning som inte ska stretcha axelpartiet, har jag inte funderat på det. Kvinnan i DVD:n jag följer har gång på gång sagt att hon brukar ha sin axel fel i övningen och vi ska komma ihåg att ha vår axel nere när vi gör övningen. Så jag har koncentrerat mig på det.

Det är bara det att mitt problem ligger inte i att jag har axeln för spänt eller för högt upp. Jag låter axeln följa med i min stretch, vilket i princip gör att jag nästan för den ur led, och sen stretchar. Vilket betyder att jag stretchar var jag ska stretcha, men också var jag definitivt inte ska stretcha! Jag ska ju inte stretcha axeln ur led!

Paradoxen i det här är att samtidigt som jag nästan stretchar axeln ur led, så jobbar jag med att träna upp musklerna kring axeln så att den delen ska bli starkare.

Koncentrerar jag mig till max så tror jag att jag kan klara av att lära mig att stretcha rätt. Men just nu så tror jag att jag lägger den stretchen på is! Favorit eller inte!

Sen är det inte bara när jag stretchar som jag flyttar axeln i just det läget. Jag gör det vid vardagssysslor också, konstaterade jag i morse, med min nyfunna insikt... bara att vara uppmärksam nu då och försöka mota bort inövade mönster som säkert är flera år gamla....suck....

onsdag 6 februari 2013

Chips och dipp!

Åh! Får värsta suget!! Har min favorit dipp hemma, en påse oöppnade chips. Vad mer kan man begära?

Blandar dippen, smakar på den, Himelskt!

Tar ett chips, dippar...åh vad gott!!

Tar ett till.....och ett till.....efter en stund inser jag att det inte är gott mera.

Alltså...vad hände? Jag har myr mycket dipp kvar som helst? Chipsen skulle nog inte ha blivit slut hur som, för jag älskar dipp mer än chips...men vad hände?

Nu är dippen i kylskåpet och jag sitter med en kopp herbalife örtdryck. Blandade i lite kokosolja för att se om jag får en annorlunda smak. Oljan flöt upp till ytan, så den drack jag som "fördrink" tycker inte att själva tet fick någon annan smak, en fettigare känsla...ja.

Men jag har förstått att kokosolja är nyttigt!

Så istället för chips och dipp blev det örtdryck och kokosfett! Och vet ni vad? Jag föredrar mitt andra val! Det är godare

Att inse

Jag har tränat med Herbalife i nu 7-8 veckor, med uppehåll när jag var sjuk och sen innan jag tog tag i min träning igen.... Men det ger i alla fall 7-8 gånger som jag har gjort en viss stretch däe man ska stretcha ryggen. Och jag har aldrig fått det att lyckas! Hur jag än har försökt!

IDAG fick jag det att fungera! Precis när jag la mig tillrätta så märkte jag den! Jag märkte att om jag lägger mig lite till det ena hållet och sedan bara är som vanligt, så STRETCHAR det där det ska stretcha! Vilken förvåning!

Sen fortsatte jag med mitt tränande och kommer till min hat-övning. Jag får den aldrig rätt! Jag får mig inte stabil! Jag blir trött på att stabilisera mig och innan jag är klar så är övningen slut och vi ska göra nåt annat.....suck....men jag har försökt mitt bästa för att hitta rätt....och IDAG hittade jag tekniken! OJ OJ OJ vad mitt ben skakade och det kändes rätt! Det kändes inte som förr att "Hur i hela friden sa du att jag skulle göra??"

Ja, vad lär vi oss av detta? Ge inte upp!! För sen plötsligt händer det!

tisdag 5 februari 2013

Nya tag!

Min träningsiver försvann i och med att jag var sjuk. Jag tappade orken, sen motivationen och sen kom frågan, var ska jag börja på mitt träningsprogram för att det ska bli rätt?

Jag frågade och fick svar. Jag funderade och kom till en slutsats. Jag ångrade min slutsats och var tillbaka på ruta ett....

Sen tog jag bara ett beslut! Jag ska börja så som jag började första gången jag följde schemat! Med DVD 1!

Eftersom mitt träningsschema har ett 3 veckors schema så börjar jag faktiskt på sista veckan, för det var där jag lämnade min träning. Jag skulle komma in i min vilovecka, med färre träningsdagar. Men de har jag svårt att följa, där ligger min svaghet, det blir inte kontinuitet för mig.

Jag hade tänkt börja med vilovecka och ta det lugnt, men eftersom det är min svagaste vecka så sköt jag upp och sköt upp och sköt upp tills jag insåg att jag inte KAN börja med vilovecka, för det blir till ingenting!

Igår satte jag igång DVD 1 (som sen i alla fall visade sig vara DVD 2... får minnas att ta DVD 1 när jag egentligen ska ha DVD 2 då). Fullföljde mitt träningspass.

Idag fick jag en oväntat ledig dag. Så jag började dagen med en timmes promenad över isen, sen var jag lagom uppvärmd för ett ½timmes pass med träning!

På det en proteinshake!

Undra om jag är värd en Runebergstårta på det??