Jag är trött, ligger i soffan och vet att jag ska bara göra det sista sen ska jag ta en tupplur på två timmar, guuuud va skönt!
Toabesök, sedan slänger jag ner mig i sängen. Jag svänger mej på mage och drar täcket över mig. Lugn och fin. Snart ska sömnen komma över mej!
Men...hur ska man kunna sova när hjärtat slår så att hela jag hoppar? Jag funderar om jag ska mäta pulsen. Plockar åt mig telefonen och ska just söka efter halspulsådern när jag inser, vad ska jag med den till? Jag kan väl ligga som jag ligger, för varenda hjärtslag känns i hela bröstet. Jag meter pulsen till 84 slag per minut.
Jag anser att det är normal-puls, så jag struntar i pulsen och försöker sova. Men varenda slag pulserar i bröstet på mig. Som att jag skulle ha något under mej som stör. Jag sover lätt, en timme sover jag, sedan toa och tillbaka till sängen. Jag kommer på att jag kan ju vända mig på rygg? Det går faktiskt lättare, visserligen känner jag hur det pulserar i mig, men det stör inte lika mycket.
Jag sover galat den andra timmen! När jag stiger upp så inser jag att jag fortfarande kan känna min puls...märkligt. Ja, jag har varit till läkare, de har konstaterat att det är inget att vara orolig för, så jag är inte orolig. Men jag tycker att det är obehagligt!
Nu har jag varit vaken cirka en timme. Jag sitter och försöker känna efter, verkligen KÄNNA efter, men nej. Nu känner jag inte min puls. just nu är det som det ska vara. Blodet pulserar runt i kroppen och förser mig med liv, men mitt liv störs inte av att det pulserar.
För skojs skull mäter jag min puls. Den ligger på 84. Vilket betyder att den är samma. Jag säger ju det, normalpuls! Men nu känner jag den inte. Så nu skulle det normalt inte falla mej in att mäta pulsen.
Ja, ja, jag funderar mycket över min puls! Men det beror faktiskt på att när den pulserar så att jag känner den i hela mig så tycker jag faktiskt att det ÄR obehagligt! Skulle inte du?
